onsdag 13 juli 2011

Ingen högrisk den här gången heller

Igår fick vi svar på ett benmärgsprov som togs i torsdags. Provet innehöll inga mätbara mängder cancerceller, så ännu en gång visar det sig att lillasyster svarar på behandlingen som förväntat. Även om resultatet var det förväntade så är det ändå skönt att höra det. Om det hade varit en viss mängd cancerceller i detta prov (jag minns inte hur stor) skulle man ha skiftat till högriskbehandling och förberett för benmärgstransplantation. Det hade absolut inte varit något roligt att uppleva.

Lillasyster fick en spruta i benet igår, innehållande PEG-asparaginas. Det är en svältkur för cancerceller. De är beroende av asparaginas-syra för att överleva. Sprutan är till för att rensa blodet från denna syra och därmed försöka svälta ut cancercellerna. Hittills har lillasyster fått tre eller fyra sådana sprutor. Hon kommer att få ytterligare några framöver.

Lillasyster är fortsatt pigg, glad och sällskaplig. Emellanåt är hon arg och frustrerad, förmodligen mest för att hon har svårt att röra sig som innan hon blev sjuk. Hon kan nästan gå igen. Utan stöd går det inte riktigt, men nu räcker det med stöd med en hand. Idag lärde hon sig att gå med droppställningen som stöd, fast ibland körde hon över sina egna fötter. Det är så många hjul överallt i nederänden på en droppställning. Lillasyster är mycket skicklig i att undvika att köra in i något hinder. Det finns många hinder att gå runt, t. ex. dörrkarmar, bordsben och leksaker. Men egna fötter är svårare att väja för. De står ju inte still, utan rör på sig hela tiden. En effekt av medicineringen är att motoriken är inte helt bra. Det blir en säregen gångstil. Har man sett den ett par gånger känner man igen den ganska väl hos andra patienter.

Är det inte egendomligt att vi föräldrar ger vårt eget barn gift varje dag? Fast vi får väl snarare betrakta det som att vi ger hennes cancerceller gift varje dag. Cellgifter är inte precis att leka med. Är man gravid ska man inte hantera dem över huvud taget på det sätt som vi gör. Vi delar tabletter till halvor och kvartar. Små patienter ska inte inta hela tabletter. Småfnaset som uppstår vid delningen vill man inte precis tappa i maten. Eftersom vi sitter i köket och hanterar gifterna så får vi vara noggranna med att några gifter inte finns kvar efter hanteringen på ytor där mat kan förekomma.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar