För första gången sedan lillasyster fick sin leukemi-diagnos så har det nu gått ett helt dygn utan någon medicin alls. Idag har hon inte behövt knapra minsta lilla kvartstablett. Det är en veckas uppehåll mellan en konsolideringsfas fram till dess medicinerna i den kommande intensifieringsfasen tar vid. Naturligtvis känner lillasyster av medicineringen ändå. Effekterna av de behandlingar hon har fått på sjukhus sitter i, så hon påverkas av biverkningar hela tiden.
Vid matbordet till mellanmål vill hon gärna sätta i sig stor brödbit eller kakbit. Nu har hon börjat bli sur om hon bara får en liten bit. När vi sedan har gett henne en stor bit har hon knappast rört den alls. Efter att i gladlynt ton (lillasyster brukar själv munhuggas glatt till bords) trugat med något så när matnyttiga saker en stund, gick vi idag över till att erbjuda en groda. Godisgrodor var hennes favoritgodis – i hård konkurrens med klubbor – innan hon blev sjuk. Efter ett provslick idag fick vi höra att grodan var konstig, så vi förklarade att det var medicinerna som gjorde att hon tyckte att grodan var konstig. Lillasyster är ju likadan som vanligt och grodan är likadan som vanligt. Det som inte är som vanligt är att lillasyster får en massa mediciner. Hon såg lite konstig ut när hon hörde det, med tuggade glatt i sig en pyttebit av grodan när hon blivit försäkrad om att den inte skulle vara konstig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar