Vänta lite!

Lillasyster är en mästare på att snappa upp hur man ska bete sig. För ett par, tre månader sedan så började vi be henne hålla i matsprutan ibland. Om hon inte vill äta tillräckligt själv genom munnen, så får hon mat genom sin sond som går genom näsan ner i magsäcken. Man sätter en matspruta som rymmer 60 ml till sonden och sprutar sakta in maten. Det kan vara välling eller finfördelad barnmat blandad med näringdryck eller mjölk. Det tar lite tid att spruta in 60 ml, för vi vill inte spruta snabbare än hon själv skulle ha druckit eller ätit. Ibland har vi behövt göra något eller hämta någonting, så då har vi bett henne hålla sprutan en liten stund. Som jag skrev för någon tid sedan, så är det bra att hon håller sprutan om vi inte kan göra det själva, för då springer hon inte ifrån den så att det drar i sonden.

Det dröjde inte länge förrän lillasyster insåg att det kanske var fler än föräldrar som kunde hämta saker när hon äter. Hon insåg också att sprutan måste följa med henne om hon vill någonstans. Det är inte bara föräldrar som springer iväg som behöver be en stillasittande lillasyster hålla sprutan, utan en lillasyster som springer iväg kan mycket väl hålla sprutan också. Nu får vi se upp när vi ger henne mat med sprutan, för rätt vad det är så kan lillasyster nappa åt sig den och glatt rusa iväg med orden "Vänta lite, ska bara hämta en sak!". Det kan vara en bok eller leksak som hon hämtar, eller kanske något husgeråd som kompletterar hennes egna köksprylar. Teskedar kan väl gå an att leka med, men när hon kom sättandes med bordskniv fick vi tala om att den hörde hemma i kökslådan och på köksbordet, inte bland hennes egna köksprylar.

Första gångerna hon sprang iväg med sprutan tog hon oss med överraskning. Sedan funderade vi på om vi skulle försöka få henne att sitta still när hon fick mat, men eftersom hon använde exakt samma ord som vi gjorde när vi skulle hämta något, så skulle det ju bli lite märkligt om föräldrar skulle få springa från matstunden, men inte lillasyster själv. Dessutom är hon tjänstvillig och hämtar saker åt oss andra om det behövs, så det är bättre att låta henne hållas. Ibland frågar vi henne inför en måltid om hon vill äta med munnen eller få mat i slangen. Oftast svarar hon att hon vill ha maten i slangen. Kanske är det för att hon vill kunna leka eller titta på film samtidigt. Om hon ska äta med munnen får hon sitta i köket, och där går det inte att vare sig leka eller titta på TV. Undrar om alla små barn skulle föredra att få mat i slang om de fick välja själva? Storebror vill inte ha någon sond, men han kanske helt enkelt är för stor för att vilja bortse från andra barns kommentarer och frågor om sonden.