Hur underligt är inte världen beskaffad! I en familj med två friska vuxna, ett friskt barn och ett väldigt sjukt barn, vem är då nästan alltid piggast och gladast? Jo, det väldigt sjuka barnet. Lillasyster är verkligen ett under som glädjespridare. Idag har hon haft ont om röda blodkroppar. Det resulterade i att hon under förmiddagen rörde sig vingligare än vanligt, men humöret var det inget fel på, utom när hon trillade ner från den lilla barnsoffa hon satt på. Som tur var landade hennes huvud på en bautakudde som låg på golvet, så efter att ha hämtat sig från det chockartade obehaget att plötsligt ha hamnat liggandes på rygg på golvet, var hon snart i farten igen.
För några dagar sedan var lillasyster så i farten så jag till slut frågade henne om hon inte visste att hon var väldigt sjuk och fick starka mediciner. Hon stannade upp någon sekund, tittade avvaktande på mig och sade "näe". Inte var väl hon särskilt sjuk inte?! Det här var mitt i den tvåveckors behandling som just är avslutad, med Cytarabine givet intravenöst fyra dagar i rad i två omgångar, spetsat med en Lanvis-tablett varje kväll. Lillasysters vita blodkroppar har precis varit så många att hon har kunnat ta sin Lanvis hela tiden under båda veckorna. Även övriga blodvärden har pressats ner. Dagens hb-värde låg på 73. Mitt ligger väl på sisådär det dubbla, men jag känner mig ändå avsevärt tröttare än vad lillasyster ser ut att vara. Även mamman är trött och storebror har också sovit en hel del. Bara lillasyster verkar ha energi att hålla igång. Det är bara en eller ett par dagar som hon har sovit mer än någon enstaka timme under dagen. Någon dag för en vecka sedan sov hon faktiskt nästan hela eftermiddagen och någon dag innan det var hon lite dämpad, men det är de enda större effekter vi egentligen kunnat notera den här tiden. Undrar just hur energisk hon kommer att kunna bli när hon har bra blodvärden igen?
Sjukast är piggast har vi sett hos en annan familj vi träffat på sjukhuset. Där är det deras storasyster som är sjuk i barnreumatism. Trots att det är en smärtsam sjukdom och den stackars flickan nyligen har opererat båda knäna så klagar hon aldrig, utan är glad och lugn. Det tar andan ur en att se henne så positiv trots en sjukdom som påverkar hennes rörlighet så mycket.
Nåväl, dags att lägga sig nu. Imorgon ska lillasyster nog bli ännu piggare, för hon ska förmodligen få tillskott av röda blodkroppar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar