Underhållsfas utan större komplikationer är jättelugnt jämfört med normalläget för senaste halvåret. Största komplikationen hittills har nog varit att lillasyster inte kunde ta influensavaccin i tisdags. Näst största komplikationen inträffade i torsdags, då locket på lillasysters sond inte längre slöt tätt. Även ett ganska beskedligt övertryck i magen leder till att lite maginnehåll kommer upp och blöter ner kläderna. Det är ganska lätt att se om locket har öppnat sig, för det blir förr eller senare en blöt fläck på tröjan (sondens ände är oftast innanför kläderna, för att den inte ska fastna i något i omgivningarna). Inte bara tröjan råkade bli blöt, utan även ändarna på lillasysters CVK, som brukar vara lindade i kompress och självhäftande gasbinda. Blir det paketet nedsmutsat med maginnehåll får man ju göra rent och linda om, så det blir lite omständigt. Till slut fick sondens lock en tejpbit av samma typ som håller sonden mot kinden och CVKn mot bålen. Det hjälpte för att få sonden tät, men gjorde matning och medicinering stökigare.
På fredagen var det dags att höra sig för om enklaste sättet att byta sond. Normalt gör vi det på sjukhuset i Borås när vi är där i andra ärenden, men sist vi var där hade sonden bara uppnått ungefär halva sin förväntade livslängd. Det skulle alltså inte varit dags att byta på ett par veckor ännu. Ett samtal med ansvarig sjuksköterska i Borås ledde till att hon sonderade alteranativen att utföra bytet i Alingsås. Hemsjukvården var inte helt bekväma med att göra det. Inte heller sjukhuset i Alingsås.
Om det bara hade rört sig om att rent mekansikt dra ur den gamla sonden och stoppa i en ny, så är det i sig inte mer komplicerat än att vi själva skulle kunnat göra det med rimlig utsikt till framgång. Som det är nu utför mamman faktiskt alla moment själv utom att ge lugnande medicin och att peta i den nya sonden. Ta bort gammal tejp och plåster, dra ut den gamla sonden och pilla med plåster och tejp till den nya gör mamman mycket bättre än någon annan. Men det är just momentet med att ge lugnande medel i kombination med att putta i den nya sonden som gör det hela lite komplicerat. Någon ska förskriva detta lugnande medel, någon ska injicera det och någon ska peta i den nya sonden. Dessutom ska allt detta ske på ett sådant sätt att lillasyster är någorlunda samarbetsvillig nästa gång samma sak ska utföras. Resultatet av sonderingarna (som inkluderade en snabbtitt i tjänstgöringslistan) blev till slut att vi på lördagen fick åka till sjukhuset i Borås enbart för att byta sond.
Utflykten blev mycket uppskattad av både lillasyster och storebror. Storebror fick spela på spelkonsol hela tiden vi var där. Lillasyster lekte med allt möjligt. Ingen av dem ville åka därifrån när den lugnande medicinen hade slutat verka. Det var några andra barn där över dagen också. Inte heller de ville åka därifrån när det var dags för dem att åka hem. Den barnavdelningen är verkligen ett populärt ställe.
För övrigt har vi jämförelsevis lugna dagar. Lillasyster är väldigt underhållande. Många gånger vill hon vara rolig, så att vi andra skrattar, men ofta är hon rolig utan att det är hennes avsikt. Hon har ett jornära sätt att uttrycka sig, som många gånger får en komisk klang. För någon vecka sedan hann hon inte tugga ur mun ordentligt innan mamman kom med en ny sked mat. Då sa hon att "min mun är uppetagen", för det var mat kvar där inne. Idag läste vi de böcker som barnen hade fått inkluderade i sina hamburgermenyer för ett par veckor sedan. Till både storebrors och lillasysters förtjusning var det böcker som gällde då, i stället för plastleksaker. Det hade råkat bli så att lillasyster fått Hellsings och Strøyers "Här dansar Herr Gurka". Ikväll när vi just hade läst storebrors bok, så sa lillasyster "jag vill läsa min gurka".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar