onsdag 10 augusti 2011
Aptiten tillbaka
För varje dag får lillasyster mer aptit. För första gången på flera månader kan hon sätta i sig en hel brödbit eller barnmatsburk själv. Näringsintag den vanliga vägen, alltså tugga maten i munnen och svälja den, funkade inte alls under ungefär tre månader. I stort sett all näring har getts intravenöst när hon har varit som sjukast eller genom sond när hon har varit i tillräckligt bra skick för det. Senaste månaden har hon smakat mer och mer mat i munnen, men riktig fart på smakandet blev det först nu i samband med att hon tar kortison sedan ett par veckor tillbaka. Det är nästan så vi funderar på att fråga läkarna om hon inte kan få en extra kortisonkur när den nuvarande är över, så att hon får behålla sin goda aptit nu när den nuvarande kuren klingar av.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej vänner!
SvaraRaderaHur går det för er med Cytosaren? Det är en ganska intensiv behandlings period just nu, inte sant. För oss var det Cytosar lördag-tisdag. Från söndag midnatt till tisdag förmiddag var jag och Elsa inlagda på NÄL mned feber, som visade sig vara biverknings-feber av Cytosaren, crp steg också till över 100 - men det var, tack och lov, ingen infektion, utan bara en liten biverkan ... Imorgon är det ryggstick, sedan cytosar lördag-tisdag, nästa torsdag är det spruta i benet och sedan ... ledigt i två veckor. Tack gode gud, då kan lilla E få hämta sig en aning.
Tänker, som alltid, mycket på er lilla J och er andra.
Käraste hälsningar och en önskan om god lycka de här tuffa dagarna.
Kram! // Stina
Hej :)
SvaraRaderaTrist att höra om inläggningen men gott att det inte var någon infektion.
Här tiger hälsan still. Vi är inne i en lugn period på två veckor efter fyra veckors behandling med Vincristin och Daunorubicin. Lillasysters första period med Cytarabine-injektioner fyra dagar i sträck börjar först i slutet på nästa vecka. Kortisonkuren är nu inne på nedtrappningens sista dygn, men lillasyster är fortfarande hungrig. Hon äter mer och mer och har gått upp ett par kg i vikt på bara en knapp månad, så vi har börjat skära ner på Nutrini och andra näringsdrycker den senaste veckan. Kroppen verkar ha byggt upp sig igen efter den långa sjukdomsperioden i början, så nu ser näringstillskottet ut att få henne att lägga på sig i snabb takt istället. Kortisonkuren har väl bidragit en del till det också förstås.
Eftersom vi inte har behövt åka till sjukhuset på en hel vecka så börjar lillasyster sakna det. Hon säger ibland att hon vill åka dit. Om ett par veckor kommer hon säkert att vara bra trött på att åka dit, eftersom hon ska ha behandling lika ofta som lilla E har nu.
Den här lugna mellanperioden verkar ha fått oss vuxna att känna oss tröttare än vanligt. Barnen är ju i full gång, men vi säckar ihop tidigare på kvällarna nu. Vi får ju passa på att samla energi inför nästa omgång ;)
Varma kramar från oss, med önskan om lugn och vila för er i nästa vecka efter behandlingsomgången!
Tack,
SvaraRaderaDet värmer att veta att ni finns. Igår visade det sej vara en urinvägsinfektion som spökat för lilla E, så nu behandlas hon med antibiotika "för vanliga ungar", här hemma, genom sonden. Känns bra att veta vad det är och att det finns ett enkelt sätt att få bukt på det.
All lycka önskar vi er, alltid.
// Stina & c/o