Ny omgång behandling

Efter två veckor utan behandling är det dags igen för spruta i benet med PEG-asparaginas och högdos metotrexat som ges intravenöst. Sprutan ges med två veckors intervall och metotrexaten med tre veckors intervall. Dessutom ges vincristin också med tre veckors intervall med en veckas förskjutning efter metotrexaten. Nu råkade det bli en lucka på två veckor utan någon behandling alls. Den luckan har vi just lyckligen upplevt. Nästa lucka om två veckor utan behandling på sjukhus inträffar först om två månader, under nästa fas av behandlingen. Den fas som lillasyster genomgår nu är en konsolideringsfas. Nästa fas, som börjar om någon dryg månad, är en intensifieringsfas med delvis andra mediciner och mestadels tätare behandlingsintervall.

Hittills har vi varit på sjukhuset både under måndagen och tisdagen, för att kontrollera blodvärden, albumin (äggviteämnen), tänder, allmäntillstånd och för att få den nämnda sprutan. Senare i veckan är det alltså dags för metotrexat, både i form av en spruta i ryggmärgsvätskan och i form av dropp. Efter droppet är lillasyster tvungen att vara kvar på sjukhus åtminstone ett par nätter för observation och för att man ska veta att hon har kissat ut rester av medicinen. Gör hon inte det, kan man till och med behöva ge medicin som motverkar metotrexaten, för att undvika allt för kraftfulla biverkningar.

Eftersom vi vet att lillasyster måste vara på sjukhus en liten tid, så har vi passat på att beställa tid för service för bilen. Vi vet ju att det är ett par dagar då vi helt säkert inte behöver bilen för att transportera lillasyster. Det gäller att passa på, så slipper man besväret att försöka passa in barnstolar i lånebil eller hyrbil under servicen.

Under besöket på sjukhuset idag träffade vi en som också har diagnosen barnlekemi ALL men som genomgår högriskbehandling. Det är inte så väldigt vanligt med högriskbehandling har vi förstått, tillräckligt ovanligt för att det skulle vara första gången vi mötte någon som genomgår det. Det är ett busfrö som är lite äldre än storebror. Så här i slutet av behandlingen (några månader kvar av totalt två och ett halvt år) hade håret kommit tillbaka, men krulligt i stället för rakt som det var innan. Trots högriskbehandlingen var det inget fel på humöret och glädjen, i varje fall för stunden. Men en del av glädjen bottnar väl i att behandlingen närmar sig sitt slut.

Kan just undra vad lillasysters behandling får för effekt på hennes hår. Innan behandlingen hade hon rakt hår med ett par ganska besvärliga virvlar nära varandra mitt uppe på huvudet. Virvlarna lär väl inte flytta på sig, men med några lockar kanske håret faller lite bättre. Just nu har hon en tunn krans av hår, bara några hårstrån bred, som följer hårfästet hela vägen runt om. Allt hår försvann alltså inte under den inledande behandlingen, men det lilla som är kvar lär försvinna senast om ett par månader.

Lillasysters allmäntillstånd är gott, trots att hon ligger back med att få i sig näring. Hon blir lite rörligare för varje dag, men kan ännu inte gå. Glad och pigg är hon, och riktigt rolig, så länge hon inte är frustrerad, arg eller riktigt trött, då hon kan bli ilsken som en retad bisvärm. Som väl är, är hon för det mesta på gott humör. Hos tandläkaren idag fick hon en tandborste, en liten tub tandkräm och en liten dinosaurie. Hon var riktigt glad över alla gåvorna. Den lilla dinosaurien har fått borsta tänderna ordentligt flera gånger idag.