Idag var det lite för mycket som behövde funka bättre, så det har blivit en tur med hissen upp till intensivvården. Egentligen har saker och ting inte förändrats så värst mycket, lite mer infektion, lite mer kräkningar, men situationen kräver helt enkelt övervakning. Men oj vad svårt det är att se när lillasyster mår så förfärligt dåligt och är så svag.
Hur kan föräldrarna vara engagerade i vård av sjukt barn när barnet ligger på intensivvård? Borde inte någon annan ta hand om vården då? Jo, i stort sett, men är man två år är det så svårt att tala om när, hur och var man har ont. Att tolka signaler när det är dags att sätta in smärtlindring är vi väldigt mycket bättre på än vårdpersonalen. Som sagt, smärtlindring är viktigt för att läkning ska ske snabbt, så där har vi faktiskt en viktig vårdroll att uppfylla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar