lördag 7 maj 2011

Har det gått bra?

Nyligen fick jag frågan om det har gått bra. Vad svarar man på det egentligen? Hela situationen känns som en mildare variant av uttrycket "operationen gick alldeles utmärkt, men tyvärr dog patienten". Det har ju gått både bra och dåligt. Bra är att cellgifterna är effektiva – mot cancercellerna alltså. Dåligt är att cellgifterna är effektiva även mot framför allt blodceller och slemhinnor. Det tillsammans med infektioner gör att lillasyster har varit väldigt, väldigt sjuk och svag. Själv har jag aldrig sett någon som är så sjuk som lillasyster har varit den senaste veckan, utom folk som jag har vetat om att de har varit döende. När jag ser henne så är det som att hela jag mobiliseras till att försöka rädda henne, men förutom att vara förälder och att se till att hon har det så bra som möjligt går det det inte att göra så mycket. Medicinsk behandling vet ju varken jag eller lillasysters mamma särskilt mycket om.

Samtidigt går livet vidare runt omkring, små praktiska problem som att bilen behöver komma in på service. Där kommer ett litet nytt problem. Till när ska man boka service när bilen alltid behöver vara tillgänglig? Det får väl bli som allt annat man avtalar tid om nu, att man säger en tid och ger återbud när det inte funkar.

För övrigt går det faktiskt ganska bra. Lillasyster har återhämtat sig såpass att hon orkar kommunicera mer. Hon blir också arg nu när hon tröttnar på att så många ska hantera henne så mycket hela tiden

1 kommentar:

  1. Förstår att du reagerar på vänner som undrar om det gått bra? Det vet ni ju om kanske ett år eller så.... Min erfarenhet är dock att många människor har stora svårigheter att prata om känsliga ämnen eller känslor, medan det för andra faller sig helt naturligt. Försök att att se det som klumpig välvilja. Ni kommer säkert att råka ut för många konstiga kommentarer under resans gång! Ni är i min tankar hela tiden! Kramar Anna-Carin

    SvaraRadera