Idag kunde behandlingen äntligen ske. Kanske är det inte så mycket att längta efter egentligen, men ska det göras så är det ju dumt att skjuta på det. Det började med en liten apèritif av metotrexat i ryggmärgsvätskan under sövning, följt av en jättedos med metotrexat som ska tryckas i stackars lillasyster intravenöst under ett dygn. Medicinen är gyllengul och kallas ibland för guldmedicin av sköterskorna. Det låter ju faktiskt lite mer positivt och gulligt än metotrexat...
Nu får vi vara lite extra vaksamma på lillasysters slemhinnor igen, för en vanlig biverkning av metotrexat är just att slemhinnorna påverkas. Hoppas ändå att hon klarar sig bättre än tidigare i detta avseende, även om hon har blivit lite hesare idag och verkar ha svårare att behålla föda jämfört med för något dygn sedan. Det är nog ännu för tidigt för att just denna dos metotrexat skulle påverka henne, men om något annat också påverkar slemhinnorna negativt just nu så är det ju inte så bra. Eftersom hon behåller föda dåligt så har vi nu frågat efter en slags doseringspump, kallas populärt för matpump, för att kunna ge några tiotal ml nutrini långsamt, under någon timme. Annars är det risk att hon kräks upp det strax efter en stund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar